Humöret alltså... Jag fattar inte, dagen har varit jättebra, och jag har varit pigg och fått en massa gjort. Har varit på möte med motorklubben nu, nyss hemkommen, och nu känner jag att jag hux flux har fått ett jäkla dåligt humör... Det värsta med det är att jag inte vet varför jag blivit såhär!! Det är inget som hänt som gjort mig på dåligt humör, det är ingen som sagt nåt som framkallat det, men hur kan det då komma sig att humöret åkte ner i botten??? Ja, inte vet jag, men KAN det ha att göra med hormoner, kanske!? PMS? Ja vete sjutton. Har då aldrig haft några problem förut, så det är därför jag blir så fundersam. Men sånt kanske ändrar sig med tiden? Det är då väldigt jobbigt när det blir såhär, för man VILL ju inte vara på dåligt humör! Men, men, efter regn kommer sol sägs det så jag tar mitt dåliga humör och går och lägger mig och hoppas på att det är bättre imorgon!

Nattinatti!

Kom på en sak... Skulle vilja ha tips på träningsmusik. Musik med olika sorters tempo. Med ordentligt tryck i. Sån sorts musik man inte kan låta bli att sitta still till! Välkomna med era förslag!

Kram!

Jag ska verkligen vara med på tjejmilen! Och DET trodde jag aldrig att jag skulle vara med på om du frågat mig för ett halvår sedan! Det bästa av allt är att jag längtar så jag håller på att gå åt! Det ska bli så mysigt! Vi är i dagsläget tre tjejer som ska åka, så vi får se om det är nån till som tillkommer. Vi åker på fredag¨den 3/9 och kommer hem på söndag natt. Gaaahh! Vilken sporre det här är, till att träna! Måste börja variera träningen mer nu. Vågen står still och jag känner i kroppen att det inte tar fullt lika bra nu. Har ju kört Indoor rätt länge nu, så det är egentligen inte konstigt. Måste variera med lite jogg/gång och lite spinning och styrka. Pratade nyss med Marie om det och hon känner samma som mig. Jag är så glad att jag har henne, för vi har liksom samma mål och vi är nästan samma träningstyp verkar det som. Vi taggar varandra och drar ut varann när den ene inte känner sig så motiverad. Kanon med träningskompis när man är lat! ;)

Idag körde jag lunchpass på Indooren igen, efter 2 veckor uppehåll av olika anledningar. Det har inte varit meningen att det skulle bli så, men ibland så kan man inte göra nåt åt det. Men hur som helst så var det otroligt skönt! Tog i som jag inte gjort på länge och tänkte extra mycket på tekniken. Det är väldigt lätt hänt att man glömmer tekniken... Måste påminna sig hela tiden om den.

Nu, när jag kom hem så blev det en raketstädning av markplan och håller på att tvätta lite kläder så jag håller efter min nystädade tvättstuga. Ska nu gå upp och göra ett ryck i sovrummet, damma, plocka in renvtvätt och dammsuga och så. Det blir ju så himla dammigt i ett sovrum. Skulle egentligen behövas städas där ett par gånge varje vecka, men det hinner man ju inte...

Nä, dags att sätta fart!

Ha en bra dag!
Kramar!

   Jag gör då ett nytt försök att skriva ett inlägg. Blir så irriterad på den här sidan ibland när man ska skriva! Det hakar sig hela tiden, bokstäverna dyker inte upp förrän det gått en minut ibland. Tror faktiskt inte att det beror på datorn, för alla andra sidor jag går in på fungerar som dom ska. Jaja, nog om det!

   Pratade med Larisa i telefonen i förrgår. Det var kul! Fick då också beskedet att hon kommer hit från Ryssland i tre veckor och hälsar på!! Yey!! Det är fem år sedan hon var hit sist! Det var meningen att hon skulle komma i somras, men det blev något som gjorde att hon inte kunde komma och jag hoppas verkligen att det funkar som det ska i år så att hon kommer! Ryssland är ju som det är, så man vet aldrig. Om hon kommer så kommer hon redan på torsdag!! Det ska bli så kul!

   Ja men, jag kanske ska berätta för er som inte vet att Larisa är en tjej som bott på barnhem i Ryssland när hon var mindre. Hon och en kille från samma barnhem var sommarbarn hos grannen i Byberget i ca 10 år, så varje sommar när vi var yngre så kom dom och vi umgicks varje dag. Vi har under dessa år blivit väldigt tajta och dom är som ett extra syskonpar för mig, och antagligen för  brorsan också. Alexander som killen heter, har jag dock inte kvar någon kontakt med. Det är väldigt tråkigt. Skulle vilja höra något ifrån honom i alla fall. Jag tror att Larisa har pratat med honom någon enstaka gång under de senaste åren, men inte speciellt mycket. Jag har ingen aning om hur det gått för honom, vad han gör och inte gör och så vidare.. Skulle vilja veta, för man undrar ju. Funderar på det flera gånger i veckan. Jaja, hur som helst så får man nu koncentrera sig på att Larisa i alla fall kommer och fokusera på henne de tre veckor som hon är här. Man vet ju inte när hon får möjlighet att komma nästa gång.

Nä, nu är det dags att göra lite nytta och inte sitta här och drälla mer... ;)

Ha en bra söndag!

Kramen

Ja, och helgen bara sprang iväg! Det är ju så när det är roligt. Det var jättemysigt på kryssningen, med en massa gott att äta och dricka. Nu är man hemma igen till vardagen och jobb och alla bestyr som finns i hemmet. Just nu är det tvättstugestädning som står på schemat.

Jaja, jag återkommer en annan gång med ett längre inlägg, för just nu håller jag på att bryta ihop på den här sidan som bara hakar sig HELA tiden!!!!!!