Efter att magsjukan lagt sig så blev vår inplanerade fjällvecka något kortare än tänkt men den blev av. Åkte mot fjällen på onsdagen och var kvar till söndagen. Helgen där bjöd på fantastiskt väder och vi stornjöt. Det var verkligen vad vi behövde efter en vecka med magsjuka. Var ute på långpromenad med barnen på lördagen. Matteo åkte i fjällpulkan och sov otroligt gott i den. Alba skulle få åka en vanlig pulka men det tyckte hon inte va så kul, utan det var ju HON som skulle dra den där pulkan. Åh, vad denna lilla tös knatade och gick och gick och gick. Efter en väldigt lång sträcka ville hon dock åka fjällpulka så hon la sig framför Matteo, ovanpå överdraget och vilade småbenen och mådde gott. Somnade till en sväng gjorde hon också. Hon vaknade då vi stannade för fika. Lilla gumman. Kollade på min stegräknare efter promenaden och den visade en promenad på strax under 8000 steg och hon gick 75% av den promenaden själv. Tänk, vad det ska upplevas långt när man är sådär liten! Mammas duktiga tjej!

Veckan efter fjällen så var det på fredagen dags att ta ett sista farväl av min lilla farmor. Begravningen var fin och jobbig, precis som det brukar vara. Tårarna rann och minnena rullade som en film i mitt huvud. Jobbigt, men oundvikligt.

Några dagar efter begravningen ringer min farbror och undrar om jag vill ha en kopia av farmors och farfars bröllopsfoto. Självklart vill jag det! Jag var dock inte hemma just då han var på väg till oss för att lämna det så när jag kom hem låg fotot i brevlådan tillsammans med en hemgjord burk hjortronsylt!! MUMS!! Tack för det!
Ska ta och bjuda hem honom på en middag snart.

Ikväll efter middagen gick jag och barnen ut en sväng. Matteo somnade i vagnen med detsamma så jag och Alba gick på upptäcksfärd i skogen. När vi är i skogen kommer farmor och farfar och säger hej. Dom hade varit i Sundsvall idag. Det slutade med att Alba följde med dom hem för övernattning och så blir det biobesök för henne, kusin Wilda och farmor imorgon. Första biobesöket för lilltösa min. Undrar jag hur det ska gå med allt detta spring i benen. :) Ja, det går som det går. Spännande att höra imorgon.

Nä, nu ska jag slå igen ögonen och storsova.
Sov gott alla!

Tisdag kväll. Alba vaknar vid 23 å kräks å kräks å kräks ända fram till 03 då vi somnar utmattade både hon och jag. Onsdag dag så är hon pigg men utan matlust. Inga mer kräkningar natten mot torsdag. Pigg på torsdag dag. Kräks på torsdag kväll igen. Pigg med lite matlust fram till lördag kväll igen då hon kräks det hon ätit... Fredag eftermiddag åkte Matteo dit med en kaskadkräkning deluxe och diarré... Idag söndag åkte pappan i huset dit. Han ligger däckad för tillfället. Jag kan säga att jag är heelt slut nu. Helt slut efter att ha tvättat kläder, sängkläder, handdukar å allt annat som det eventuellt finns magsjuka på. Är helt slut av att gå och vara orolig om det ska kräkas igen och så studerar jag barnen extra noga för att se hur som mår och oroa mig för att jag ska åka dit. Än så länge har jag klarat mig. Önskar bara att skiten är över nu. Detta är det värsta jag varit med om! Segdraget, påfrestande och äckligt. Fy fasen. Det är synd om oss nu. :'(