Har ett tag varit lite fundersam på denna hund. Hon har de flesta nätter tömt vattenskålen som är rätt stor. Tanken om diabetes har fladdrat förbi i mitt huvud. Har dock inte haft några andra symtom att lägga till så har ändå varit väldigt tveksam. Sista ca 2 veckorna kanske har hon varit lite åt det maniska hållet vad gäller maten. Rensar frenetiskt runt barnens matstolar och skrapar till och med löst rester som fastnat på stolarna med tänderna. Detta har sista tiden lagts till mina misstankar men ändå har jag liksom varit tveksam. Nu igår natt och natten som var har hon gjort rejäla kissningar inne, vilket inte är likt henne. Idag ringde jag veterinären och delade mina misstankar. Har tid i Ljusdal imorgon kl 11 för undersökning.
Är rädd och orolig för vad det kan vara. Är det diabetes blir det en hel del att ta ställning till och fundera på. Är det nåt annat så lär vi få veta det också.
8 år gammal blir hon på torsdag och för 8 år sen kom hon till oss som en "substitutbebis". Vi hade fastnat lite på att bli med barn så vi ville ha nåt annat att lägga fokus på. När vi såg henne första gången stal hon våra hjärtan direkt. Minsta valpen, flaskvalp och satt en bit bakom sina syskon och studerade oss när de andra i kullen klättrade på stängslet för att hälsa där i valphagen. Hon var bara för söt denna lilla tik. Så fick det bli. Hon fick följa med hem när åldern var inne.
Alla dessa år har hon varit en fantastisk kamrat. Snäll, go, tillgiven och kärleksfull. Hon är fantastisk med barnen även om hon varit lite osäker på dom ibland.
Minns när hon träffade Alba första gången. Trixa blev då "mamma" för första gången. Hon nosade och slickade och ville ligga nära och vakta och se till så tösen hade det bra. Samma visa var det när hon blev "mamma" för andra gången och träffade Matteo för första gången. Hon la sig försiktigt alldeles intill honom i soffan och var väldigt noga med att inte riva honom med klorna. Älskade Trixa!
När hon var ca 6 år började hon på kurs med mig. Hon ÄLSKADE det! Och så duktig hon var och lyhörd! Samarbetsvillig och nyfiken. Tyvärr blev det lite körigt att få ihop det till slut så vi kunde inte fortsätta på kursen. Sorg för både mig och Trixa då vi alltid hade så roligt.
Nu ska vi inte ta ut nåt i förskott här, men tankarna snurrar ju. Man funderar och minns.
Bjuder på lite bilder, sen är det dags att nanna kudden. Blir lång dag imorgon.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vad fyllde man livet med innan barnen?? Vad gjorde man? Minns nästan inte. Känns som att jämförelsevis så hade inte livet nån mening innan barnen kom. Visst, ibland är det jäktigt och tufft av olika anledningar men det är väl bara som det ska vara? ...

Inatt var det hopplöst. La mig tidigt, ca 22. Kunde inte somna. Klockan blev 23.....24.....01.....02......sista gången jag kollade på klockan så var hon 02.34. Strax därefter sov jag nog. "Felet" var nog en massa saker. Sjuk Alba, orolig sömn för Mat...

En vecka ungefär, så länge har jag varit otroligt trött och omotiverad. Extremt morgonpigga barn som vaknat vid 4.30-5.30 har väl också gjort sitt till. Men igår var jag, Patrik och Alba till Östersund och badade och hade sådär löjligt mysigt och rol...

Dom växer och utvecklas i rasande fart. Tiden rusar iväg. Alba blir 3 år i September och Matteo 1 år en dryg månad efter. Vart tar tiden vägen?? Alba utvecklar sitt tal nu. Det kommer massor av ord och rätta formuleringar varje dag. Hon härmar och ...

Det bor en tjej under mitt tak. Hon är blond, otroligt söt och glad. Hon har en vilja av stål när hon sätter den sidan till och ett sjuhelsikes humör.. men hon är fantastisk. Hon har en cp-skada som hindrar henne fysiskt och gör henne frustrerad. Hon...