Var till veterinären idag. Pratade och tog prover. Urinprov och blodprov. Dom tog ett lite bredare prov än endast för diabetes. Kollade lever och njurar mm. ALLA värden var kanon! Snacka om lättad Matte och Husse! :D Så makalöst skönt att hon är frisk min lilla tik! Lättnaden sköljde över mig så pass att tårarna var nära att komma. Möjligen kunde det vara att hon börjar bli inkontinent och inte kan hålla sig lika bra längre. Ska testa att gå ut med henne tidigare nu så får vi se hir det går. Det kunde även vara så att torrfidret vi ger kanske är lite för salt så hon blir törstig av det och dricker mer. Ska testa byta foder så får vi se. Kan ju även vara en sorts protest från hennes sida då Husse inte är hemma för tillfället tex. Jag får prova mig fran och se om jag hittar nåt som gör saken bättre.
Är så otroligt lättad och slut efter dagen så jag kan säga att jag gör tidig kväll ikväll!
God natt!

Har ett tag varit lite fundersam på denna hund. Hon har de flesta nätter tömt vattenskålen som är rätt stor. Tanken om diabetes har fladdrat förbi i mitt huvud. Har dock inte haft några andra symtom att lägga till så har ändå varit väldigt tveksam. Sista ca 2 veckorna kanske har hon varit lite åt det maniska hållet vad gäller maten. Rensar frenetiskt runt barnens matstolar och skrapar till och med löst rester som fastnat på stolarna med tänderna. Detta har sista tiden lagts till mina misstankar men ändå har jag liksom varit tveksam. Nu igår natt och natten som var har hon gjort rejäla kissningar inne, vilket inte är likt henne. Idag ringde jag veterinären och delade mina misstankar. Har tid i Ljusdal imorgon kl 11 för undersökning.
Är rädd och orolig för vad det kan vara. Är det diabetes blir det en hel del att ta ställning till och fundera på. Är det nåt annat så lär vi få veta det också.
8 år gammal blir hon på torsdag och för 8 år sen kom hon till oss som en "substitutbebis". Vi hade fastnat lite på att bli med barn så vi ville ha nåt annat att lägga fokus på. När vi såg henne första gången stal hon våra hjärtan direkt. Minsta valpen, flaskvalp och satt en bit bakom sina syskon och studerade oss när de andra i kullen klättrade på stängslet för att hälsa där i valphagen. Hon var bara för söt denna lilla tik. Så fick det bli. Hon fick följa med hem när åldern var inne.
Alla dessa år har hon varit en fantastisk kamrat. Snäll, go, tillgiven och kärleksfull. Hon är fantastisk med barnen även om hon varit lite osäker på dom ibland.
Minns när hon träffade Alba första gången. Trixa blev då "mamma" för första gången. Hon nosade och slickade och ville ligga nära och vakta och se till så tösen hade det bra. Samma visa var det när hon blev "mamma" för andra gången och träffade Matteo för första gången. Hon la sig försiktigt alldeles intill honom i soffan och var väldigt noga med att inte riva honom med klorna. Älskade Trixa!
När hon var ca 6 år började hon på kurs med mig. Hon ÄLSKADE det! Och så duktig hon var och lyhörd! Samarbetsvillig och nyfiken. Tyvärr blev det lite körigt att få ihop det till slut så vi kunde inte fortsätta på kursen. Sorg för både mig och Trixa då vi alltid hade så roligt.
Nu ska vi inte ta ut nåt i förskott här, men tankarna snurrar ju. Man funderar och minns.
Bjuder på lite bilder, sen är det dags att nanna kudden. Blir lång dag imorgon.

Efter att magsjukan lagt sig så blev vår inplanerade fjällvecka något kortare än tänkt men den blev av. Åkte mot fjällen på onsdagen och var kvar till söndagen. Helgen där bjöd på fantastiskt väder och vi stornjöt. Det var verkligen vad vi behövde efter en vecka med magsjuka. Var ute på långpromenad med barnen på lördagen. Matteo åkte i fjällpulkan och sov otroligt gott i den. Alba skulle få åka en vanlig pulka men det tyckte hon inte va så kul, utan det var ju HON som skulle dra den där pulkan. Åh, vad denna lilla tös knatade och gick och gick och gick. Efter en väldigt lång sträcka ville hon dock åka fjällpulka så hon la sig framför Matteo, ovanpå överdraget och vilade småbenen och mådde gott. Somnade till en sväng gjorde hon också. Hon vaknade då vi stannade för fika. Lilla gumman. Kollade på min stegräknare efter promenaden och den visade en promenad på strax under 8000 steg och hon gick 75% av den promenaden själv. Tänk, vad det ska upplevas långt när man är sådär liten! Mammas duktiga tjej!

Veckan efter fjällen så var det på fredagen dags att ta ett sista farväl av min lilla farmor. Begravningen var fin och jobbig, precis som det brukar vara. Tårarna rann och minnena rullade som en film i mitt huvud. Jobbigt, men oundvikligt.

Några dagar efter begravningen ringer min farbror och undrar om jag vill ha en kopia av farmors och farfars bröllopsfoto. Självklart vill jag det! Jag var dock inte hemma just då han var på väg till oss för att lämna det så när jag kom hem låg fotot i brevlådan tillsammans med en hemgjord burk hjortronsylt!! MUMS!! Tack för det!
Ska ta och bjuda hem honom på en middag snart.

Ikväll efter middagen gick jag och barnen ut en sväng. Matteo somnade i vagnen med detsamma så jag och Alba gick på upptäcksfärd i skogen. När vi är i skogen kommer farmor och farfar och säger hej. Dom hade varit i Sundsvall idag. Det slutade med att Alba följde med dom hem för övernattning och så blir det biobesök för henne, kusin Wilda och farmor imorgon. Första biobesöket för lilltösa min. Undrar jag hur det ska gå med allt detta spring i benen. :) Ja, det går som det går. Spännande att höra imorgon.

Nä, nu ska jag slå igen ögonen och storsova.
Sov gott alla!

Tisdag kväll. Alba vaknar vid 23 å kräks å kräks å kräks ända fram till 03 då vi somnar utmattade både hon och jag. Onsdag dag så är hon pigg men utan matlust. Inga mer kräkningar natten mot torsdag. Pigg på torsdag dag. Kräks på torsdag kväll igen. Pigg med lite matlust fram till lördag kväll igen då hon kräks det hon ätit... Fredag eftermiddag åkte Matteo dit med en kaskadkräkning deluxe och diarré... Idag söndag åkte pappan i huset dit. Han ligger däckad för tillfället. Jag kan säga att jag är heelt slut nu. Helt slut efter att ha tvättat kläder, sängkläder, handdukar å allt annat som det eventuellt finns magsjuka på. Är helt slut av att gå och vara orolig om det ska kräkas igen och så studerar jag barnen extra noga för att se hur som mår och oroa mig för att jag ska åka dit. Än så länge har jag klarat mig. Önskar bara att skiten är över nu. Detta är det värsta jag varit med om! Segdraget, påfrestande och äckligt. Fy fasen. Det är synd om oss nu. :'(

Tänk att sömnen på natten har blivit så viktig...
Just nu jagar jag antal timmar att sova sammanhängande på natten, känns det som. Idag somnade Matteo rekordtidigt, redan kl 20. Sitter nu och funderar på att gå och sova själv men känner nog att det är en aning tidigt, kanske.
Anledningen till detta jagande av nattsömnstimmar är att Matteo vaknar prick 5 varje morgon och oftast Alba med. Hon vaknar när vi ska gå ner från sovrummet på övervåningen till köket och golvet i hallen utanför hennes rum knakar så in i vassen. Hon vaknar inte varje morgon när vi går förbi, men nästan. Sover hon när vi går ner så går det oftast bara en halvtimma så är hon vaken. Jaja, det reder sig nog framöver nån gång. ;) Sen går det ju på högtryck dagarna i ända med 2 små barn. Man blir trött och slut och det är inte mer med det. :)
Trodde hur som helst inte att jag skulle gå och sova såhär tidigt som jag nu börjat göra men annars blir jag bara trött och grinig framåt eftermiddagen när orken inte blir den bästa med för få timmars sömn. Orkar med och har mer tålamod när jag får sova ordentligt. Är dock oändligt tacksam att Matteo sover hela nätter trots allt. Kunde varit flera matningar per natt om man haft otur.
Nä, nu ska jag läsa lite innan jag går och lägger mig. Disken tar jag imorgon bitti. :)
Ha en mysig kväll!

På måndag blir Matteo 4 månader. Herre jisses vad tiden går fort! Jag är inte den första att påstå det och heller inte den sista.
Var och vägde igår och han väger nu 7500g och är 66.7cm lång. En riktig storkille!
Han har nu börjat surra med allt och alla, vare sig det är leksaker eller personer så jollrar han på. :) Han kan nu även rulla både från mage till rygg och till rygg från mage bara han kommer ihåg att han kan. :) Han börjar att finslipa greppandet och vill ha allt till munnen och blir förbaskad om han inte riktigt lyckas. Är inte längre nåt större fan av att bli matad liggandes, utan helst sittandes. Även sittande matning kan vara nog så svårt då han gärna spjärnar ifrån med armbågarna för att försöka sätta sig lite framåtlutad. Så lite pyssel är det allt vid matningar nu då han även samtidigt vill hjälpa till att hålla flaskan med sisådär resultat. ;)

För ca en vecka sen började vi träna på att räkna till 10. Nu sätter hon det nästan. Hon räknar klossar och snuttar, leksaker och tår....ja allt hon kan komma på. Det är så roligt! Just nu är hon som en svamp och suger åt sig av allt vi pratar om. Nya ord kommer varje dag och det blir fler och fler ord i meningarna hon säger.
Igår eftermiddag när P hade kommit hem från jobbet var hon i sitt esse. Hon var speedad och surrig. Men otroligt glad. Jag och P skrattade åt hur söt hon var och över hennes nya sätt att vara å prata. Hon är ju så rolig när hon ska visa nåt eller berätta nåt nu.
Hon har även en period nu när hon verkar ha fått in det där med att fokusera på saker och testa själv. Så roligt att se hennes lek och hennes utveckling.
Är så oerhört glad att jag fått chansen att ta del av hennes liv och utveckling. <3
Älskade lilla busfrö!

Duplo.
När Alba var sjuk förra veckan så började hon intressera sig för duplot som finns här hemma och har funnits i ett helt år. Hon satt långa stunder, flera gånger om dagen och byggde, rev, byggde om, råkade riva, blev förbaskad och kastade bitarna i frustration men började om igen. Kom till mig titt som tätt och visade va duktig hon varit. <3 Så roligt att hon börjat intresserat sig för duplot! Kanonbra leksaker det där.
Idag tog jag även fram alla byggklossar som stått undanställda ett tag då intresset för dom varit lika med 0 för dom. Hon blev överlycklig och började bygga som om hon inte gjort annat i sitt snart 2.5 år långa liv. Jag blir så imponerad och stolt. Roligt att hon kan roa sig själv lite nu också. Älskade unge! <3
Igår testade jag även att räkna till 10 med henne. Det tyckte hon var jättekul! Rätt som det är sen bara igår när vi räknar så spikar hon nästan alla siffror! I rätt ordning!!

Lilla tösen verkar vara i en utvecklingsfas deluxe och suger åt sig som en svamp. Massor av nya ord har även kommit och det blir lättare och lättare att kommunicera åt båda håll.

Är så fantastiskt glad att jag fått chansen att leva med denna fantastiska donna! Är tacksam för varje dag, även de dagar som inte riktigt går smärtfritt, så att säga. <3