sitter jag på jobbet. Men idag har jag rast den här tiden, och sitter inte och väntar på att få starta passet. Nu är det bara ikväll och imorgon kvar, sen är det ledighet. Tiden sniglar sig fram, samtidigt som den går fort.
Har inte hunnit prata med gubben min än heller om vad vi ska hitta på till helgen heller. Men han är lite förkyld så hemmavistelse vore nog skönt ändå.. jaja, vi får se.
Dags att göra ett ryck!
Kram