Äntligen!

Nu kommer den uppdatering jag länge tänkt göra, men inte orkat/kommit mig för med. 

Graviditeten går ännu bra, enligt planen och det känns bra.

Den har varit kantad med oro, blödningar, blodförtunnande medicin, livmodertappmätning och åter mer oro. Nu är jag i vecka 22, (21+3). 

Har idag för första gången sett bebis buffa och puffa utanpå magen. Underbara upplevelse!!

Det hann vi aldrig med att uppleva med Anton <3 Vi hann då inte heller med att känna de första sparkarna utanpå magen, vilket jag lyckades känna denna graviditet för nån vecka sen. Patrik har dock inte hunnit med att känna ännu, men skulle tro att det inte står på förrän det sker. <3

Det är verkligen en overklig upplevelse detta. Trodde efter missfallet förra sommaren att jag ALDRIG skulle få uppleva en graviditet som blev längre gången än med Anton..

Nu är vi här. Vi har gått två veckor längre och känner en aning mer lugn nu, men oron finns där och gnager hela tiden ändå.

Nu håller vi tummar och tår att vårt absolut sista försök kommer gå vägen. Ett försök till orkar vi inte med, det är vi överrens om båda två. Då hittar vi på nåt annat.

Nu ska jag sova med dessa mysiga buffar o puffar jag känner. Jag kommer nog somna gott!

Nattinatti!

 

Maja

24 juni 2014 23:30

Fasters lillgroda, som vi längtar efter dig!!!

http://MajaochWilda.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vad fyllde man livet med innan barnen?? Vad gjorde man? Minns nästan inte. Känns som att jämförelsevis så hade inte livet nån mening innan barnen kom. Visst, ibland är det jäktigt och tufft av olika anledningar men det är väl bara som det ska vara? ...

Inatt var det hopplöst. La mig tidigt, ca 22. Kunde inte somna. Klockan blev 23.....24.....01.....02......sista gången jag kollade på klockan så var hon 02.34. Strax därefter sov jag nog. "Felet" var nog en massa saker. Sjuk Alba, orolig sömn för Mat...

En vecka ungefär, så länge har jag varit otroligt trött och omotiverad. Extremt morgonpigga barn som vaknat vid 4.30-5.30 har väl också gjort sitt till. Men igår var jag, Patrik och Alba till Östersund och badade och hade sådär löjligt mysigt och rol...

Dom växer och utvecklas i rasande fart. Tiden rusar iväg. Alba blir 3 år i September och Matteo 1 år en dryg månad efter. Vart tar tiden vägen?? Alba utvecklar sitt tal nu. Det kommer massor av ord och rätta formuleringar varje dag. Hon härmar och ...

Det bor en tjej under mitt tak. Hon är blond, otroligt söt och glad. Hon har en vilja av stål när hon sätter den sidan till och ett sjuhelsikes humör.. men hon är fantastisk. Hon har en cp-skada som hindrar henne fysiskt och gör henne frustrerad. Hon...