Religion, tro, övertygelse... "Jag är inte religiös..." säger många. Men är det verkligen så? Vad menar man egentligen när man säger så? Tidigare har det för mig betytt att jag tror inte "som man bör/ska" utifrån den religion jag tillhör. Jag går inte på gudstjänt, ber inte på traditionellt vis, jag svär och kan nog vara dömande ibland och ha svårt att förlåta. Men jag tror inte jag är speciellt ovanlig med det. Jag har alltid sagt att jag inte tror på Gud. Nä, det gör jag inte. Inte på det sättet som om han vore en gubbe på ett moln som ser å hör hela världen. Jag tror nog hellre på ödet. Att prövningar och mot- och medgångar vi stöter på i livet har stakats ut redan innan vi fötts. Att vi ska lära oss något av allt. Jag tror på ett liv efter döden, pånyttfödelse. Jag tror att var gång vi återföds har vi med oss en egenskap från ett tidigare liv. Jag tror att vi kan få "besök från andra sidan" och att vi kan kommunicera med dessa besök. Jag vet inte om jag direkt tror på sagan om Jesus... nä, det gör jag inte.
Man kan väl säga på det stora hela att jag har mitt egna lilla ihopkok till religion.
Att sen sitta ner och diskutera religion med en annan människa kan vara så intressant. Fråga vad en annan människa tror på. Fråga om denne är religiös, om inte.. fråga då vad denne tror på. En del säger säkert "ingenting", men så tror inte jag det är. Tror även de "icke troende" har en religion. Antagligen sitt eget lilla ihopkok för jag tror inte man kan lev och drivas framåt mot utveckling om man inte tror. Kanske kan det vara nåt så enkelt som en tro om att man ska nå ett visst mål... men dock är det en tro...
Lite svamligt inlägg men så blir det ibland. Skulle kunna skriva och diskutera detta länge. Få frågor, ställa frågor osv.
Men nu ska jag sova.
Natti

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vad fyllde man livet med innan barnen?? Vad gjorde man? Minns nästan inte. Känns som att jämförelsevis så hade inte livet nån mening innan barnen kom. Visst, ibland är det jäktigt och tufft av olika anledningar men det är väl bara som det ska vara? ...

Inatt var det hopplöst. La mig tidigt, ca 22. Kunde inte somna. Klockan blev 23.....24.....01.....02......sista gången jag kollade på klockan så var hon 02.34. Strax därefter sov jag nog. "Felet" var nog en massa saker. Sjuk Alba, orolig sömn för Mat...

En vecka ungefär, så länge har jag varit otroligt trött och omotiverad. Extremt morgonpigga barn som vaknat vid 4.30-5.30 har väl också gjort sitt till. Men igår var jag, Patrik och Alba till Östersund och badade och hade sådär löjligt mysigt och rol...

Dom växer och utvecklas i rasande fart. Tiden rusar iväg. Alba blir 3 år i September och Matteo 1 år en dryg månad efter. Vart tar tiden vägen?? Alba utvecklar sitt tal nu. Det kommer massor av ord och rätta formuleringar varje dag. Hon härmar och ...

Det bor en tjej under mitt tak. Hon är blond, otroligt söt och glad. Hon har en vilja av stål när hon sätter den sidan till och ett sjuhelsikes humör.. men hon är fantastisk. Hon har en cp-skada som hindrar henne fysiskt och gör henne frustrerad. Hon...