Det bor en tjej under mitt tak. Hon är blond, otroligt söt och glad. Hon har en vilja av stål när hon sätter den sidan till och ett sjuhelsikes humör.. men hon är fantastisk. Hon har en cp-skada som hindrar henne fysiskt och gör henne frustrerad. Hon följer så gladeligen med til Hab och vart det nu behövs åkas för att få tillgång till den hjälp som behövs och erbjuds. Hon ser det hela som ett äventyr. Vi möter fantastiska människor som sitter på otroligt mycket kunskap som hon kan ha nytta av.
Idag var en sån dag. Alba och jag var ensamma till Sundsvall på Hab för att tillbringa en eftermiddag där. Denna gången skulle hon få en spruta med Botox i sitt vänstra och mycket spända ben. Vi var in på affären innan och köpte med oss lite gofika som vi skulle ha under tiden.
Väl på Hab så började dom med att sätta emla-plåster på vaden. Sen fick hon medicin som hon blev lite groggy av för att lindra smärtan vid injektionen. Medans medicinen verkade så satt vi och myste i en soffa och läste böcker. Sen var det dags. Hon var exalterad och stolt över att få spruta i benet. Går in och snabbt som attan ger dom injektionen och ont gjorde det på lilltösen men trots det så gick ledsamheten över efter 10 sek. Fantastiskt! Hon är stark. Sen fick vi återgå till soffan och böckerna en stund för att se att effekten av hennes "groggyhet" avtog innan vi kunde bege oss vidare.
Mat stog på schemat. Alba fick välja och hambugare blev det. Åt i lugn och ro och pratade. Sååå mysigt.
Om en vecka bör full effekt uppnås på Botoxen och det ska bli spännande att se hur det blir.
Nu sussar hon sött i sin säng och jag ska göra detsamma. Imorgon är det hemmadag. Husvagnsstädning och utelek om vädret tillåter.
Kram