Varför ska känslor vara så komplicerade? Varför ska dom ställa till det uppe i knoppen på en hela tiden?? Varför, varför, varför???

Känslorna ställer till det för oss, rätt ofta.

De gör att huvudet känns så proppfullt att det ibland känns som det ska explodera!

Varför ska det bli så svårt?

Söndag förmiddag. Idag kommer Trixa. Längtar efter henne! :) Ska bli skönt att få hit henne igen.

Måste bara lösa hundvakten till helgen när jag jobbar hela dagarna. Känns inge bra att ha båda hundarna hos mormor. Mammas Rova är ju där också. Det blir tre hundar.. Hur det än är så är det lite besvärligt, hur snäll hundarna än är. Jaja, det löser sig nog. Pappa kanske kan ta en av hundarna. Vad vet jag. Fan också att det skulle bli såhär! Besvärligt var ordet! Ständigt dåligt samveta över att man ska behöva hundvakt. Det var ju inte såhär det var meningen att det skulle bli.

Till saken hör också att jag fortfarande är nere i min lilla svacka. Allt är jobbigt. Hoppas bara det vänder snart och går uppåt igen. Vill inte må såhär.

Och vad har jag gjort.... hmmm... suttit hemma hela kvällen! Är det så man ska leva singellivet?? Nja, det tror jag inte. Hade en tanke på att gå ut och träffa lite folk ikväll, men den idén lades på hyllan. Kände mig alldeles för lat och var utan sällskap. Men, men, en annan helg! :) Nästa helg jobbar man igen, hela långa dagarna. Och helgen efter det blir det KARLSTAD!! Fan, va kul det ska bli! :) Folkrace, vänner och en massa nytt folk! Blir fint det! Hoppas bara att vädret kommer vara bra, så att det inte regnar. Vilket väder som helst går bra, bara det inte regnar. Längtar!!

Nu är det strax dags för en sista promenix med hundarna och sen blir det sängen och försöka sova. Hoppas det går bra.

Imorgon blir det ljusparty på eftermiddagen. Inget annat planerat än, men det verkar inte vara några som helst problem att fylla dagarna med göra.

Nä, nattinatti!!

Idag är ingen bra dag.. Deppig dag. Saknaden är stor och sorgen ännu större. Saknar ALLT som har med honom att göra. Vill inte ha några mer svackor, vill att det ska gå uppåt bara, men man får ju inte välja.. Livet går upp och det går ner. Bara att accceptera. Men det är så mycket att acceptera nu bara, och ajg har inte fått vara med att bestämma nåt själv, känns det som. Bara fått finna mig i det som skett på nåt vis. Men när ska saknaden släppa taget, åtminstióne lite?? När?

Vet inte om jag håller på att bli sjuk eller nåt, eftersom jag har varit så nere några dagar. Är fruktansvärt trött idag.. Kanske det är nåt skit som ligger och lurar. Det lär ju visa sig.

Vill bara må bra... Vill inte vara ledsen...

Var på TH och körde ett gympass på fm.. Mycket skönt! Planerade lite inför NGK Masters med Carina också på tel. Blir bra det här! :) Hamnade helt oväntat i soffan framför datorn nu.... och blev sittandes. Borde städa av golven lite.. borde städa ur bilen lite... borde göra ditten, och borde göra datten.. Men vill inte! Ja, görat finns ju kvar. Nä, ska ta och dammsuga golven och torka dom i alla fall så man kan mysa ikväll med gott samvete!