Vardag, tankar och en massa svammel

Direktlänk till inlägg 1 november 2014

Mitt liv blir sig aldrig mer som det var!

Av Anna - 1 november 2014 21:06

Onsdag 22/10 kl 22.00
Patrik är och byter däck på bilen ifall vi måste dra till förlossningen. Jag sitter i soffan framför tvn när det plötsligt knäpper till nere i bäckenet och efter följer en liten konstig mensvärk och ett illamående. Kliver upp ur soffan och tänker att nåt vatten vill jag inte ha här...
Går upp till köket och får där en rejäl knivskarp värk, chockad över att den var så knivskarp. Ringer till Patrik ca 22.30 och ber honom komma hem då jag blev lite rädd och inte ville vara ensam. Pratar med mamma och hon kommer upp. Snabbt ökar värkarnas styrka och kommer tätare å tätare. Efter några samtal med förlossningen så kommer vi överrens om ambulanstransport. Ringer 112 vid 00.00 snåret. Jag har mycket täta och starka värkar. Tycker minuterna innan ambulansen kommer är evighetslånga. Har så ont! Till slut är dom här å jag får åka. Åker nog inte 5 min heller innan lustgasen måste kopplas på. Har så ont. Värkarna ändrar karaktär under resan. Känns som halva bebisen är ute medans vi åker.
Kommer in på förlossningen strax efter 01.00 den 23/10. Bm kontrollerar och jag är 9 cm öppen. Efter bara en stund kommer en värk och till min förvåning så ville kroppen krysta. Blev så överrumplad över krystvärken och kroppens reaktion så jag arbetade emot. Nästa värk så sa Bm att det var bara att krysta på. Jobbar nåt så infernaliskt med att krysta i varje värk i fortsättningen. Kändes som det inte hände nånting på evigheter. Krystade så jag var blå i ansiktet enligt Patrik. Upptäckte dan efter att jag även hade röda ögonvitor.. haha... När klockan slog 02.05 kom Han med stort H. En liten Matteo, 3350g och 50 cm total kärlek! ÄNTLIGEN hade det gått vägen! Jag klarade en raketförlossning som gick från 0 till 100 på ett kick med endast lustgas! Det hade jag inte trott. 3.5 timma från start till mål. Chockerande men fantastiskt! Äntligen är jag komplett!
Älskade lilla kille!

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Anna - 20 oktober 2015 22:40

Vad fyllde man livet med innan barnen?? Vad gjorde man? Minns nästan inte. Känns som att jämförelsevis så hade inte livet nån mening innan barnen kom. Visst, ibland är det jäktigt och tufft av olika anledningar men det är väl bara som det ska vara? ...

Av Anna - 16 oktober 2015 07:04

Inatt var det hopplöst. La mig tidigt, ca 22. Kunde inte somna. Klockan blev 23.....24.....01.....02......sista gången jag kollade på klockan så var hon 02.34. Strax därefter sov jag nog. "Felet" var nog en massa saker. Sjuk Alba, orolig sömn för Mat...

Av Anna - 27 september 2015 08:40

En vecka ungefär, så länge har jag varit otroligt trött och omotiverad. Extremt morgonpigga barn som vaknat vid 4.30-5.30 har väl också gjort sitt till. Men igår var jag, Patrik och Alba till Östersund och badade och hade sådär löjligt mysigt och rol...

Av Anna - 1 juli 2015 23:42

Dom växer och utvecklas i rasande fart. Tiden rusar iväg. Alba blir 3 år i September och Matteo 1 år en dryg månad efter. Vart tar tiden vägen?? Alba utvecklar sitt tal nu. Det kommer massor av ord och rätta formuleringar varje dag. Hon härmar och ...

Av Anna - 17 juni 2015 23:44

Det bor en tjej under mitt tak. Hon är blond, otroligt söt och glad. Hon har en vilja av stål när hon sätter den sidan till och ett sjuhelsikes humör.. men hon är fantastisk. Hon har en cp-skada som hindrar henne fysiskt och gör henne frustrerad. Hon...

Presentation

Gästbok

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards